Mary Anne Atwood

Mary Anne Atwood

Irudi gehiago
Bizitza
JaiotzaDieppe, 1817
Herrialdea Erresuma Batua
HeriotzaThirsk (en) Itzuli, 1910eko apirilaren 13a (92/93 urte)
Hobiratze lekuaLeake (en) Itzuli
Hezkuntza
Hizkuntzakingelesa
Jarduerak
Jarduerakalkimista eta idazlea
Influentziakalkimia, Esoterismo, Hermetismo eta Teosofia
Izengoitia(k)Thuos Mathos

Mary Anne Atwood –ezkondu aurretik, Mary Anne South– (Dieppe –Frantzia–, 1817-Thirsk –Yorkshire konderria–, 1910eko apirilaren 13a) Ingalaterrako idazle esoterikoa eta alkimista izan zen.

Biografia

Mary Anne Gosportko (Hampshire) zen Thomas South gentlemanen (c. 1785-1855) alaba zen. Aita mesmerismoaz eta Europa osoan modan zeuden fenomeno psikikoez oso interesatuta zegoen. Alabak ere arlo horretaz ere bere interesa erakutsi zuen. Mary Annek 1850ean, modu anonimoan eta autoeditatuta, A Suggestive Inquiry into Hermetic Mistery (Belfast: William Tait, 1918; New York, 1960) lana plazaratu zuen. Liburu horrekin harentzat Antzinako Zibilizazioen (Egiptokoa, Greziakoa eta Judeakoarena) sekretu nagusia azaldu nahi zuen. Haren iritziz, zibilizazio horiek funtsezko ezagupen ezkutuak zituzten; sekretu horiek ere alkimian gordeko lirateke. Izan ere, argitaratu eta handik gutxira, aitak eta alabak, liburu horretan informazio gehiegi ematen zelakoan, elkarrekin, liburua birjasotzea erabaki zuten: saldu gabe zeudenak jaso zituzten eta salduta zeudenak berrerosi zituzten, guztiak erretzeko asmoz.[1]

1859, aita lau urte hil ondoren, Alban Thomas Atwood-ekin (1813-1883) ezkondu zen. Gizon hau apaiz anglikano zen Thirsk herrian, Yorkshire konderrian. Herri horretan hil zen, 1910ean, seme-alaberik izan gabe.

Harremanak

Mary Anne Atwood bere bizitzan mundu osoko teosofoekin kontaktuan egon zen. Elkarte hau New Yorken 1875an sortu zen.[2] Horrela, Isabelle Steiger, Anna Kingsford edo Charles Massey ezagutu zituen. Bere bizitzaren amaieran joera orientalista hartzen ari zen mugimenduetatik urrundu zen, krista esoterismora itzultzeko.

Ameriketako Estatu Batuetako Brown Unibertsitatean idazlearen ondare dokumentala gordetzen da, tartean Isabelle de Steiger (1836-1927) teosofo britainiarrari idatzitako 700 gutun inguru.[3]

Atwood kultura herritarrean

  • 1989an, Lindsay Clarke eleberrigileak The Chymical Wedding eleberria idatzi zuen. Liburu horrek Costa Book saria eskuratu zuen. Atwooden biografian oinarrituta dago.[4]
  • 2006an Pink abeslari estatubatuarrak I'm Not Dead albumaren bideoklip batean, "U + Ur Hand" abestian, itxura gotikoa duen emakume baten papera antzezten du; gazte hori, larruzko body batez jantzita agertzen da, A Suggestive Inquiry into Hermetic Mistery liburua irakurtzen.[5]

Obra

  • Early Magnetism in its Higher Relations to Humanity as Veiled in the Poets and the Prophets, Londres: H. Baillière, 1846. Liburu hau Thuos Mathos izengoitiaz agertu zen (grezieraz: Θυος Μαθος), aitaren anagrama.[6]
  • A Suggestive Inquiry into Hermetic Mistery, Londres, 1850.[7]

Erreferentziak

  1. https://iniziazioneantica.altervista.org/1800-1900/atwood/Mary_Anne_Atwood.htm
  2. Greer, John Michael. The New Encyclopedia of the Occult. 50 or.
  3. https://library.brown.edu/collatoz/info.php?id=197
  4. Lambert, Alexandra (2004). The Heritage of Hermes: Alchemy in Contemporary British Literature. Glienicke, Berlin; Madison, Wisconsin: Galda + Wilch. 101 or. ISBN 1931255164.
  5. http://www.mtv.com/news/1543475/whats-up-with-the-black-magic-and-biker-outfits-in-pinks-new-video/
  6. Θυος Μαθος [anagram of Thomas South] (1846). Early Magnetism in its higher relations to humanity, as veiled in the Poets and the Prophets. London: H. Baillière. pp. viii. 127.
  7. Atwood, Mary Ann (1850): A Suggestive Inquiry into the Hermetic Mystery With a Dissertation on the More Celebrated of the Alchemical Philosophers, being an attempt towards the recovery of the ancient experiment of Nature. London: Trelawny Saunders. xxv, 531 or.

Kanpo loturak

  • (Ingelesez):Mary Anne Atwood papers
  • (Ingelesez):U + Ur Hand Pink (2006) YouTuben.
Autoritate kontrola
  • Wikimedia proiektuak
  • Wd Datuak: Q6778933
  • Commonscat Multimedia: Mary Anne Atwood / Q6778933

  • Identifikadoreak
  • WorldCat
  • VIAF: 18597829
  • ISNI: 0000000083618068
  • BNF: 16226187c (data)
  • GND: 1170725791
  • LCCN: n83132474
  • NLA: 35083482
  • SNAC: w6933wdx
  • Open Library: OL5693014A
  • Hiztegiak eta entziklopediak
  • Britannica: url
  • Wd Datuak: Q6778933
  • Commonscat Multimedia: Mary Anne Atwood / Q6778933
  • i
  • e
  • a
Alkimistak
Greko-Egipzirrak
Alexandriako Moises · Kleopatra · Maria Hebrearra · Pafnutia birjina · Panopoliseko Teosebeia · Panopoliseko Zosimos · Pseudo-Demokrito
Bizantiarrak
Estefano Alexandriakoa · Olinpiodoro gaztea · Sinesio
Islamikoak
Abulkasis · Alfidius · Al-Jildaki · Al-Simawi · Al-Tugrai · Ar-Razi · Artefius · Avizena · Ibn Arfaʿ Raʾs · Ibn Umayl · Ibn Wahshiyya · Khalid ibn Yazid · Jabir ibn Hayyan · Maslama al-Mayriti (Pikatrix) · pseudo-Apolonio Tyanakoa
Erdi Arokoak
Thomas Norton ·
Aro modernokoak
Mary Anne Atwood
Legendazkoak / Fikziozkoak
Hermes Trimegisto · Ostanes · Nicolas Flamel · Perenelle Flamel · Deabru (Marvel) · Edward Elric · Roy Mustang
Dokumentuak
Lan nagusiak
Atalanta fugiens · Aurora consurgens · Liber de compositione alchemiae · Ur zilartsu eta Lur izartsuaren Liburua (al-Mā’ al-Waraqî wa'l-Arḍ an-Najmīya) · Errukiaren Liburu Handia (Kitāb al-Raḥma al-kabīr) · Oreken Liburuak (Kutub al-Mawāzīn) · Hirutasun Santuaren Liburua (Buch der heiligen Dreifaltigkeit) · Christian Rosenkreutzen Ezkontza Kimikoa · Clavis sapientiae (Miftāḥ al-ḥikma) · De consideratione quintae essentiae · Esmeraldazko Taula · Leidengo X papiroa · Hermesen Alkimia Liburua · Liber ignium · Liber lucis · Mappae clavicula · Speculum Alchemiae · Mutus liber · Nekazaritza Nabatear Liburua (Kitāb al-Filāḥa al-Nabaṭiyya) · Alkimiako Ordinala · Papyrus Graecus Holmiensis · Physika kai Mystika · Rosarium philosophorum · Jakintsuaren Helburua (Ghāyat al-Ḥakīm) · Hirurogeita hamar Liburuak (al-Kutub al-sabʿūn) · Sorkuntzaren Sekretua eta Naturaren Artea (Sirr al-khalīqa wa-ṣanʿat al-ṭabīʿa) · Secretum Secretorum (Sirr al-asrār) · Sekretuen sekretua (Sirr al-asrār) (Ar-Razi) · Splendor solis · Summa perfectionis magisterii · Airearen Errealitate Ezkutuen Susmoak · Turba philosophorum · Basilio Valentinen Hamabi Klabeak
Bildumak
Aureum vellus · Bibliotheca chemica curiosa · De alchemia · Deutsches Theatrum Chemicum · Fasciculus chemicus · Musaeum Hermeticum · Theatrum chemicum Britannicum · Tripus aureus
Alkimiako ikurrak
Elementuak
Ura (🜄) · Sua (🜂) · Lurra (🜃) · Airea (🜁)
Metalak
Beruna (♄) · Eztainua (♃) · Eztainua (♃) · Burdina (♂) · Urrea (☉) · Kuprea (♀) · Merkurioa (☿) · Zilarra (☽)
Konposatuak
Ozpina/Azidoa (🜊) · Salammoniac (🜹) · Aqua fortis (azido nitrikoa) (🜅) · Aqua regia (Errege ura) (🜆) · Aqua vita (Ardo izpiritua) (🜈) · Amalgama (🝛) · Zinabrioa (merkurio sulfidoa) (🜓) · Sulfato ferrosoa (⚨) · Ozpin destilatua (🜋) · Bitrioloa (sulfatoak) (🜖) · Azufre beltza (🜏)
Prozesuak
Kaltzinazioa (♈︎) · Izozketa (♉︎) · Finkapena (♊︎) · Disoluzioa (♋︎) · Digestioa (♌︎) · Destilazioa (♍︎) · Sublimazioa (♎︎) · Banaketa (♏︎) · Zerazioa (♐︎) · Hartzidura/Usteltzea (♑︎) · Bikoizketa (♒︎) · Proiekzioa (♓︎) · Chrysopoeia
Unitateak
Hilabetea (🝱) · Eguna (🝰) · Ordua (🝮) · Dragma (ʒ) · Ontza (℥) · Eskrupulua (℈) · Libra (℔)
Besteak
Prima materia · Ouroboros · Rebisa · Magnum opus · Filosofoen harria · Alanbikea · Atanorea · Alkimia txinatarra · Takwin · Golem · Bizitzaren elixir · Homunkulu · Iliaster · Iatrokimika