Bra-ket-notation

Kvantmekanik

Teori:

Tolkningar:

Persongalleri
Einstein | Schrödinger
Heisenberg | Dirac | Fermi
Bohr | Planck | Born

Bra-ket-notation, eller Diracnotation, är en notation för att beskriva kvanttillstånd inom kvantmekaniken. Orden bra och ket kommer från bracket (klammer), ϕ | ψ {\displaystyle \langle \phi |\psi \rangle } för att beteckna överlappet mellan två tillstånd, den vänstra delen, ϕ | {\displaystyle \langle \phi |} , kallad bra, och den högra delen, | ψ {\displaystyle |\psi \rangle } , kallad ket.

Notationen introducerades av den brittiske fysikern Paul Dirac och är en utveckling av en notation för att beskriva inre produkter av vektorer (kvanttillstånd) i Hilbertrum.

Kvanttillstånd

Huvudartikel: Kvanttillstånd

Ett kvanttillstånd betecknas med bra-ket-notation som | ψ {\displaystyle |\psi \rangle } , där ψ {\displaystyle \psi } kan ses som namnet på tillståndet medan | {\displaystyle |\cdot \rangle } markerar att det är ett kvanttillstånd. En sådan beteckning kallas även ket. Olika tillstånd har olika namn, vanligtvis givna av grekiska bokstäver, till exempel | ψ {\displaystyle |\psi \rangle } och | ϕ {\displaystyle |\phi \rangle } . Varierande notation förekommer, i vissa sammanhang används till exempel stora grekiska bokstäver, | Ψ {\displaystyle |\Psi \rangle } och | Φ {\displaystyle |\Phi \rangle } , för flerpartikeltillstånd.

I många fall behövs en notation för en hel mängd av tillstånd. Tillstånden numreras då vanligtvis med något index, till exempel n {\displaystyle n} , där n {\displaystyle n} antar ett antal olika värden, såsom de naturliga talen ( n = 0 , 1 , 2 , 3 , . . . {\displaystyle n=0,1,2,3,...} ). Ett tillstånd betecknas då av | ψ n {\displaystyle |\psi _{n}\rangle } (eller enbart | n {\displaystyle |n\rangle } ), medan mängden av alla tillstånd ges av exempelvis { | ψ n } {\displaystyle \{|\psi _{n}\rangle \}} eller { | ψ n } n = 0 {\displaystyle \{|\psi _{n}\rangle \}_{n=0}^{\infty }} .

I vissa fall, särskilt för sammansatta system eller system med olika frihetsgrader, används flera index, så kallade kvanttal, för att beskriva kvanttillståndet, exempelvis | a , b , c {\displaystyle |a,b,c\rangle } . Till exempel kan detta beskriva ett tillstånd för tre partiklar, där en befinner sig i tillstånd | a {\displaystyle |a\rangle } , en i | b {\displaystyle |b\rangle } och en i | c {\displaystyle |c\rangle } . Det kan också beskriva en enda partikels tillstånd. Exempelvis ges tillståndet för en elektron i en atom av | n , l , m l , m s {\displaystyle |n,l,m_{l},m_{s}\rangle } , där n {\displaystyle n} är huvudkvanttalet, l {\displaystyle l} är bankvanttalet, m l {\displaystyle m_{l}} är det magnetiska kvanttalet och m s {\displaystyle m_{s}} är spinnprojektionskvanttalet.

Inre produkter

En inre produkt mellan två kvanttillstånd | ψ {\displaystyle |\psi \rangle } och | ϕ {\displaystyle |\phi \rangle } betecknas med bra-ket-notation som ψ | ϕ {\displaystyle \langle \psi |\phi \rangle } . Tillståndet ψ | {\displaystyle \langle \psi |} kallas bra och är ett tillstånd tillhörande dualrummet till det Hilbertrum H {\displaystyle {\mathcal {H}}} där ket-tillstånden | ϕ {\displaystyle |\phi \rangle } ingår. Bra-tillstånden ψ | {\displaystyle \langle \psi |} är linjära funktionaler på ket-tillstånden | ϕ {\displaystyle |\phi \rangle } . Speciellt gäller ϕ | ϕ = 1 {\displaystyle \langle \phi |\phi \rangle =1} om tillstånden är normaliserade.

Inre produkter är framför allt användbara för att uttrycka ett tillstånd | ϕ {\displaystyle |\phi \rangle } i en bas av ortonormala kvanttillstånd { | ψ n } {\displaystyle \{|\psi _{n}\rangle \}} :

| ϕ = n ψ n | ϕ | ψ n {\displaystyle |\phi \rangle =\sum _{n}\langle \psi _{n}|\phi \rangle |\psi _{n}\rangle }

Yttre produkter

En yttre produkt mellan två kvanttillstånd | ψ {\displaystyle |\psi \rangle } och | ϕ {\displaystyle |\phi \rangle } betecknas med bra-ket-notation som | ψ ϕ | {\displaystyle |\psi \rangle \langle \phi |} .

Tensorprodukter

En tensorprodukt mellan två kvanttillstånd | ψ {\displaystyle |\psi \rangle } och | ϕ {\displaystyle |\phi \rangle } betecknas med bra-ket-notation som | ψ | ϕ {\displaystyle |\psi \rangle \otimes |\phi \rangle } alternativt | ψ | ϕ {\displaystyle |\psi \rangle |\phi \rangle } eller enbart | ψ , ϕ {\displaystyle |\psi ,\phi \rangle } .

Se även

Källor

  • Dirac, P. A. M. (1958) [1930]. The Principles of Quantum Mechanics (4th revised edition). Oxford University Press. ISBN 0-19-852011-5 
  • Sakurai, J.J.; Jim Napolitano (2007). Modern Quantum Mechanics (andra upplagan). Pearson Education. ISBN 9780321503367 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Bra-ket-notation.
    Bilder & media