Dvärgrördrom
| Dvärgrördrom Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
| Familj | Hägrar Ardeidae |
| Släkte | Ixobrychus |
| Art | Dvärgrördrom I. minutus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ixobrychus minutus | |
| Auktor | Linné, 1766 |
| Utbredning | |
 | |
Dvärgrördrom[2] (Ixobrychus minutus) är en av de minsta fågelarterna i familjen hägrar.[3] Den har en vid utbredning i Europa, Afrika och Asien. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Utseende och läte
Dvärgrördrommen är med sin längd på 27–36 cm, 40–58 cm i vingspann och en vikt på 60–150 g en av de minsta hägrarna. Undersidan är brungul. Hanen har svart rygg och krona samt svarta vingar med stora vita vingfläckar. Honans rygg är brunare och viongfläcken mer brungul. Lätet är ett taktfast "grook" eller "kekk-ek".[4]
-
-
Juvenil dvärgrördrom. -
Flygande dvärgrördrom.
Utbredning och biotop
Dvärgrördrommen häckar huvudsakligen i Afrika, Central- och Sydeuropa, västra och södra Asien samt i Australasien. Den finns även i de tempererade delarna av Europa och Asien som flyttfågel, men är sällsynt i de nordligare delarna av dessa världsdelar. Den lever i säv, vass och buskage nära vatten.
Underarter
Dvärgrördrommen delas in i tre distinkta underarter med följande utbredning:[3]
- Ixobrychus minutus minutus – centrala och södra Europa till Sibirien samt i Nordafrika
- Ixobrychus minutus payesii – Afrika söder om Sahara
- Ixobrychus minutus podiceps – Madagaskar
Tidigare betraktades även svartryggig dvärgrördrom (Ixobrychus dubius) och den numera utdöda nyazeelanddvärgrördrommen (Ixobrychus novaezelandiae) som underarter till dvärgrördrom, men de båda urskiljs nu allmänt som goda arter.
Förekomst i Sverige
Ett drygt tiotal fynd av arten har gjorts i Sverige, första gången 1823 i Västerås, senast 23 juni 2007 då en hane sågs i Gårdby hamn på Öland.[5]
Ekologi
Fågeln är som vanligast i sötvattensvåtmarker med vassbälten och klotsäv, gärna också med inslag av träd som pil och klibbal. Den kan också förekomma vid sjökanter, i sumpskog, fuktiga gräsmarker, risfält och mangroveträsk. Den lever huvudsakligen av insekter som gräshoppor och skalbaggar, men också mollusker, kräftdjur, fisk, grodor, små reptiler och fåglar.
Häckning
Dvärgrördrommen bygger sitt bo som återanvänds år efter år av vass och grenar, nära vattenytan eller upp till 60 centimeter ovanför, alternativt i låga buskar och träd. Den häckar oftast ensam men kan forma lösa kolonier.
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan drygt 63 000 och 111 000 par.[1]
Källor
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Ixobrychus minutus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Dvärgrördrom, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör dvärgrördrom.Bilder & media
Wikispecies har information om dvärgrördrom.Artförteckning- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
Wiktionary har ett uppslag om dvärgrördrom.Ordbok
|
