Grundämnenas förekomst

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-08)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Den här artikeln handlar om grundämnenas förekomst generellt. För en tabell med datareferenser, se Grundämnenas förekomst (datasida).

Elementens förekomst eller grundämnenas förekomst i universum är av intresse inom astrokemin. Förekomsten mäts på ett av följande tre sätt: massfraktion, molarfraktion eller volymfraktion. Volymfraktion är det vanliga mätsättet när det gäller gaser i blandning, som till exempel planetatmosfärer.

I samband med stjärnbildning och populationer talar man om metallicitet.

Det finns en regel för att underlätta en grov uppskattning av förekomsten: Harkins regel säger att ett grundämne med jämnt atomnummer är vanligare än sina närmaste grannar med udda atomnummer. Det enda större undantaget är väte, som med atomnumret 1 betraktas som det vanligaste grundämnet.

Elementens förekomst i universum

Spektrallinjerna för väte, universums vanligaste grundämne.

Spektroskopisk uppskattning av de tio vanligaste ämnenas förekomst i vår egen galax[1]

Element Massa per miljon
Väte 739 000
Helium 240 000
Syre 10 700
Kol 4 600
Neon 1 340
Järn 1 090
Kväve 970
Kisel 650
Magnesium 580
Svavel 440

Jordklotets sammansättning

Jorden är indelad i fyra olika skikt som alla har skilda egenskaper. Dessa är:

0–40 km - Jordskorpan
40-2 890 km - Manteln
2 890-5 150 km - Yttre kärna
5 150-6 378 km - Inre kärna

Jordskorpan är inte alltid 40 km tjock utan varierar mycket i tjocklek, den är till exempel tunnare under oceanerna och tjockare under bergen. Jordskorpan består mest av kvarts (kiseldioxid) och yttre silikat som till exempel fältspat. Jordskorpan och den inre kärnan är fasta skikt, medan den yttre kärnan och manteln är flytande. Kärnan består troligtvis till största delen av järn. Temperaturen i jordens centrum kan vara upp till 7 500 K, vilket är varmare än Solens yta.

Grundämnenas förekomst på jorden i procent:

34,6% - Järn
29,5% - Syre
15,2% - Kisel
12,7% - Magnesium
2,4% - Nickel
1,9% - Svavel
0,05% - Titan

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Abundance of the chemical elements, 30 juni 2020.

Noter

  1. ^ Croswell, Ken (1996). Alchemy of the Heavens. Anchor. ISBN 0-385-47214-5. http://kencroswell.com/alchemy.html 
v  r
Grundämnesegenskaper
Periodiska systemet · Datareferenser
Egenskaper
Lista över grundämnen — Atomära egenskaper · Elasticitet · Elektriska egenskaper · Elektronaffinitet · Elektronkonfiguration · Elektronegativitet · Förekomst (i människor) · Goldschmidtklassifikation · Hårdhet · Jonisationspotential · Kristallstruktur · Kärnstabilitet · Ljudhastighet · Magnetism · Maximumvalens · Namnetymologi · Oxidationstillstånd · Produktion · Tecken · Termiska egenskaper · Upptäckt · Ångtryck