Jönköpings regemente

Information
Jönköpings regemente (I 12)
Jönköpings vapenbild
Officiellt namn	Kungl. Jönköpings regemente
Datum	1623–1709, 1709–1715, 1716–1927
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Infanteriet
Roll	Utbildningsförband
Del av	II. arméfördelningen ^[a]
Föregångare	Östergötlands storregemente
Efterföljare	Jönköpings-Kalmar regemente
Storlek	Regemente
Högkvarter	Jönköpings garnison
Förläggningsort	Jönköping
Övningsplats	Skillingaryds skjutfält
Färger	Rött och gult
Marsch	"Napoleon-marschen" (Parlow) ^[b]
Maskot	Puman Måns
Segernamn	Lützen (1632) Wittstock (1636) Malatitze (1708) Helsingborg (1710)
Befälhavare
Regementschef	Fredrik Lovén ^[c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1906
Bataljonsfana m/1849, för regementes 1:a bataljon.

Jönköpings regemente (I 12) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1623–1927. Förbandsledningen var 1914–1927 förlagd i Jönköpings garnison i Jönköping.^[2]^[3]^[4]

Historik

Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Jönköpings län på 1550-talet och 1560-talet. År 1619 organiserades dessa enheter samt fänikor från det närliggande landskapet Östergötland av Gustav II Adolf till Östergötlands storregemente, där elva av totalt 24 kompanier rekryterades i Jönköpings län. Östergötlands storregemente bestod av tre fältregementen när Jönköpings regemente utgjorde ett. Någon gång mellan 1623 och 1628 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Jönköpings regemente var ett.^[2] I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Jönköpings regemente och Kronobergs regemente som det femte i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.^[5] Att det tillsammans med Kronobergs regemente nämndes som det femte i ordningen, berodde att det var ett av två som skulle sättas samman för att bilda Smålands regemente. Dock kom aldrig det regementet att bildas och istället behölls Jönköpings regemente och Kronobergs regemente separata. Regementets första befälhavare var Lars Kagg.^[2]

Regementet deltog i stora nordiska kriget, där regementet led stora förluster både vid slaget vid Malatitze och stormningen av Veprik. Inför slaget vid Poltava hade regementets stryka reducerats till en bataljon på cirka 300 man. Efter slaget vid Poltava hade drygt två tredjedelar sårats eller stupat inklusive alla utom en officer. Slaget blev slutet på regementet.^[6] Efter Poltava sattes regementet upp 1709 på nytt i Sverige och deltog den 28 februari 1710 slaget vid Helsingborg. I samband med slaget vid Stresow deltog regementet som försvarstrupp vid belägringen av Stralsund. Vid fästningens kapitulation den 13 december gick regementet i fångenskap och blev förda till Preussen. År 1716 återuppsattes det för andra gången; regementets styrka bestod av några kompanier från Skåne, vilka hemförlovades på hösten. Följande år låg regementet på roten för att kompletteras. År 1718 deltog regementet fulltaligt i Karl XII:s andra norska fälttåg. Efter återtåget från Fredrikshall förlades regementet till Uddevalla; det förlorade, under detta korta fälttåg genom brist och dålig väderlek 490 man soldater utom befäl.^[6]

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 12 Jönköpings regemente.^[7] Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.^[8]

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Jönköpings regemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 12. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.^[9]

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades det att reducera den svenska armén från sex till fyra arméfördelningar. Detta medförde att 17 av arméns truppförband skulle avvecklas. Av dessa 17 truppförband var det 7 infanteriregementen som skulle avvecklas, där Jönköpings regemente var ett av dessa infanteriregementen.^[10] Avvecklingsbeslutet medförde att regementet skulle avvecklas omedelbart efter repetitionsövningarna 1927.^[11] Den 7 oktober 1927 höll regementet en ceremoni över kommande avveckling. Vid sidan om avvecklingen, avvecklades även Kalmar regemente (I 21) i Eksjö. Dessa två regementen kom den 1 januari 1928 att bilda ett nytt regemente, Jönköpings-Kalmar regemente (I 12). I Jönköping blev en avvecklingsorganisation kvar och verkade fram till 31 mars 1928.^[4]

Även om regementet sammanslogs med Kalmar regemente, så blev det i praktiken avvecklat, då endast del av namnet och beteckningen fortlevde i det nya regementet i Eksjö. Det nya regementet som övertog kasernområdet från det avvecklade Kalmar regemente i Eksjö, sökte dock sina traditioner från de två småländska infanteriregementena.^[2]

Ingående enheter

Genom 1901 års härordning fastställdes att tillgång till trupp skulle regleras genom allmän värnplikt, vilket bland annat resulterade i att infanteriregementena utökades med en bataljon och kom att omfatta tre infanteribataljoner. I samband med krigsutbrottet 1914 fastställdes försvarsbeslutet 1914, vilket bland annat medförde att linjeregementet I 12 organiserades och mobiliserades. I likhet med övriga infanteriregementen skulle också ett reservregemente sättas upp, dock kom dessa aldrig att mobiliseras. Vidare infördes en brigadorganisation inom armén, där två infanteriregementen bildade en brigad. I 12 tillsammans med I 21 bildade 4. infanteribrigaden, ingående i II. arméfördelningen.^[12]

4. infanteribrigaden

4. infanteribrigaden var en infanteribrigad inom II. arméfördelningen som verkade åren 1915–1927 och bestod av Jönköpings regemente och Kalmar regemente.

Kompanier 1686–1901

Jönköpings regemente indelades år 1686 liksom Kalmar regemente och Kronobergs regemente med vardera 1100 nummer i stället för det vanliga 1200 nummer. Detta reducerade antal soldater fördelades på åtta kompanier om vardera 137 eller 138 nummer.

Livkompaniet

Roteringsområde: Tveta härad 100 rotar och Vista härad 38 rotar. Totalt 138 rotar.
Kompaninamn: Livkompaniet hela perioden.

Norra Vedbo kompani

Roteringsområde: Norra Vedbo härad 132 rotar och Södra Vedbo härad 5 rotar. Totalt 137 rotar.
Kompaninamn: Andre Majorens kompani mellan 1815 och 1836.

Västra härads kompani

Roteringsområde: Västra härad 47 rotar, Tveta härad 45 rotar, Norra Vedbo härad 24 rotar och Södra Vedbo härad 21 rotar. Totalt 137 rotar,
Kompaninamn: Secund Majorens kompani mellan 1775 och 1815. Tredje Majorens kompani mellan 1815 och 1836.

Vista kompani

Roteringsområde: Vista härad 75 rotar och Norra Vedbo härad 63 rotar. Totalt 138 rotar.
Kompaninamn: Har hetat Vista eller Vista härads kompani under hela perioden.

Mo härads kompani

Roteringsområde: Östbo härad 56 rotar, Mo härad 50 rotar, Västbo härad 18 rotar och Västra härad 14 rotar. Totalt 138 rotar.
Kompaninamn: Överstelöjtnantens kompani fram till 1836.

Norra Västbo kompani

Roteringsområde: Västbo härad 138 rotar.
Kompaninamn: Majorens kompani eller Premier Majorens kompani fram till 1815. Första Majorens kompani 1815 till 1836.

Östbo kompani

Roteringsområde: Östbo härad 100 rotar och Västbo härad 37 rotar. Totalt 137 rotar.
Kompaninamn: Östbo eller Östbo härads kompani under hela perioden.

Södra Västbo kompani

Roteringsområde: Västbo härad 137 rotar.
Kompaninamn: Vestbo kompani fram till 1836, därefter Södra Vestbo kompani i och med att Förste Majorens kompani bytte namn till Norra Vestbo kompani.

Kompaninamn 1744	Första nr	Sista nr	Antal nr
Lif Compagniet	1	138	138
Öfverste Lieutenantens Compagnie	139	276	138	Mo härads kompani
Majorens Compagnie	277	414	138	Norra Västbo kompani
Wässbo Härads Compagnie	415	551	137
Össbo Härads Compagnie	552	688	137
Westra Härads Compagnie	689	825	137
Wista Härads Compagnie	826	963	138
Norra Vedbo Härads Compagnie	964	1100	137

Kompaninamn 1764	Första nr	Sista nr	Antal nr
Lif Compagniet	1	138	138
Öfverste Lieutenantens Compagnie	139	276	138	Mo härads kompani
Majorens Compagnie	277	414	138	Norra Västbo kompani
Norra Vedbo Härads Compagnie	415	551	137
Wista Härads Compagnie	552	689	138
Westra Härads Kompani	690	826	137
Wässbo Härads Compagnie	827	963	137
Össbo Härads Compagnie	964	1100	137

Kompaninamn 1775	Första nr	Sista nr	Antal nr
Lif Compagniet	1	138	138
Öfverste Lieutenantens Compagnie	139	276	138	Mo härads kompani
Majorens Compagnie	277	414	138	Norra Västbo kompani
Secund Majorens Compagnie	415	551	137	Västra härads kompani
Wista Härads Compagnie	552	689	138
Norra Vedbo Härads Compagnie	690	826	137
Össbo Härads Compagnie	827	963	137
Wässbo Härads Compagnie	964	1100	137

Kompaninamn 1800	Första nr	Sista nr	Antal nr
Lif Compagniet	1	138	138
Öfverste Lieutenantens Compagnie	139	276	138	Mo härads kompani
Majorens Compagnie	277	414	138	Norra Västbo kompani
Secund Majorens Compagnie	415	551	137	Västra härads kompani
Wista Härads Compagnie	552	689	138
Norra Vedbo Härads Compagnie	690	826	137
Wässbo Härads Compagnie	827	963	137
Össbo Härads Compagnie	964	1100	137

Kompaninamn 1818	Första nr	Sista nr	Antal nr
Lif Compagniet	1	138	138
Öfverste Lieutenantens Compagnie	139	276	138	Mo härads kompani
Första Majorens Compagnie	277	414	138	Norra Västbo kompani
Andra Majorens Compagnie	415	551	137	Norra Vedbo kompani
Tredje Majorens Compagnie	552	688	137	Västra härads kompani
Östbo Compagnie	689	825	137
Wässbo Compagnie	826	962	137
Wista Compagnie	963	1100	138

Kompaninamn 1838	Första nr	Sista nr	Antal nr
1sta Bataillon
Lif Compagniet	1	138	138
Norra Wedbo Compagnie	139	275	137
Westra Härads Compagnie	276	412	137
Wista Compagnie	413	550	138
2dra Bataillon
Mo Härads Compagnie	551	688	138
Norra Westbo Compagnie	689	826	138
Östbo Compagnie	827	963	137
Södra Westbo Compagnie	964	1100	137

Kompaninamn 1885	Första nr	Sista nr	Antal nr
1.Bataljonen
Lif Kompaniet	1	138	138
Norra Wedbo kompani	139	275	137
Westra Härads kompani	276	412	137
Wista kompani	413	550	138
2.Bataljonen
Mo Härads kompani	551	688	138
Norra Westbo kompani	689	826	138
Östbo kompani	827	963	137
Södra Westbo kompani	964	1100	137

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

Från den 8 augusti 1777 förlades regementet till Skillingaryd där det även fick sin mötesplats. Genom försvarsreformen 1901 beslutades det att samtliga regementet skulle förläggas till kasernetablissemang. På godset Ryhov i Ljungarums socken väster om Jönköping uppfördes kaserner för Jönköpings regemente. Arkitekten Lars Johan Lehming från arméförvaltningen fick i uppdrag att rita kasernerna och byggnaderna för regementet. Kasernerna uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanterietablissemang.^[13] Från den 1 november 1906 förlades regementets stamskolor till Smålands husarregemente i Eksjö. Regementet förlade sin expedition till Jönköping den 7 oktober 1914, för att sedan förlägga hela regementet den 10 oktober 1914, då det förlades i nyuppförda kaserner på Sjukhusgatan i Jönköping.^[4]

Efter att regementet avvecklats och armén lämnat kasernområdet den 1 april 1928, arrangerades Hantverks- och industriutställningen i Jönköping den 20 juni–5 augusti 1928. Åren 1928–1930 kom kasernerna att verka som förläggning för Svenskbyborna. Den 1 mars 1934 övertogs kasernerna av Ryhovs sinnessjukhus. Sinnessjukhuset avvecklades 1984. Från den 5 september 1988 övertogs området av Länssjukhuset Ryhov.^[14]

I samband med att området omvandlades till sjukhusområde kom de tre kasernbyggnaderna att rivas. Av de ursprungliga byggnaderna återstår kanslihuset, matsalen, köket, gymnastikhuset, sjukhuset, samt en rad ekonomibyggnader.

Övningsplatser

Från den 8 augusti 1788 övades regementet vid Skillingaryd. Efter att regementet förlades till Jönköping, anlades ett övningsfält intill kasernetablissemanget. När regementet avvecklades övertogs övningsfältet av Smålands artilleriregemente (A 6). Under 1980-talet byggdes A6 center på övningsområdet. Under åren 1914–1935 fanns även Jönköpings gamla flygfält.^[15]

Heraldik och traditioner

I samband med att Jönköpings regemente avvecklades, kom dess traditioner från den 1 januari 1928 föras vidare av det nya regementet, Jönköpings-Kalmar regemente (I 12).^[2] Från den 1 juli 2000 förs traditionerna vidare av Göta ingenjörregemente (Ing 2).^[16]

Förbandsfanor

Regementet har burit ett antal fanor genom åren. År 1854 överlämnade kung Oscar I en ny fana till regementets två bataljoner, vilka då ersatte tidigare fanor. Segernamnen på fanan tillfördes 1911.

Minnesstenar

I samband med regementets 300-årsjubileum 1923, avtäcktes en minnessten framför regementets kanslihus. Efter att regementet avvecklades, beslutade stadens styrande att flytta minnesstenen till Kanonberget i Jönköpings stadspark. På kanslihusets södra gavel finns en minnestavla över Jönköpings regemente och ombyggnaden till Ryhovs sjukhus.^[17]

Fälttåg

Andra polska kriget (1600–1629)
Trettioåriga kriget (1630–1648)
Nordiska krigen (1655–1661)
Skånska kriget (1674–1679)
Stora nordiska kriget (1700–1721)
Sjuårskriget (1757–1762)
Första kriget mot Napoleon (1805–1810)
Finska kriget (1808–1809)
Sjätte koalitionskriget (1812–1814)
Kampanjen mot Norge 1814 (1814)

Förbandschefer

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1623–1927.^[3]

1623–1631: Lars Kagg
1631–1640: ???
1640–? : Georg Fleetwood
1654–1656: Adolf Herman Wrangel
1656–1660: Bertil Nilsson Skytte
1660–1700: ???
1700–1706: Lorentz Clerck
1706–1706: Erik Hillebard
1706–1710: Georg von Buchwaldt †
1709–1710: Georg Wilhelm Fleetwood (Tf.)
1710–1710: Hugo Hamilton
1710–1712: Anders Eriksson Leijonhielm
1712–1714: Carl Breitholtz (Tf.)
1714–1725: Henrik Otto von Albedyl
1725–1736: Christer Henrik d'Albedyhll
1736–1739: Bengt Horn
1739–1747: Per Silfversparre
1747–1761: Erik Gustaf Queckfeldt
1761–1772: Carl Fredrik Pechlin
1773–1774: Hugo Herman von Saltza
1774–1774: Hans Gustaf Gyllengranat
1774–1782: Germund Carl von Braunjohan
1782–1785: Otto Jacob Zöge von Manteuffel
1785–1790: Curt Philip Carl von Schwerin
1790–1797: Adolf von Friesendorff
1797–1810: Wilhelm Bennet
1810–1816: Gustaf Bergenstråhle
1816–1818: Christoffer Svante von Hartmansdorff
1818–1849: Henrik Stierngranat
1849–1857: Enar Nordenfelt
1857–1867: Carl Jacob Munck af Fulkila
1867–1884: Alexander Magnus Leuhusen
1884–1892: Hack Oscar Edvard d'Ailly
1892–1901: Fredrik August Åstrand
1901–1909: Otto Ewert Mauritz Wolffelt
1909–1917: Per Ludvig Henrik Alexander Tham
1917–1926: Axel Steuch
1926–1927: Fredrik Lovén

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Kungl. Jönköpings regemente	1623-06-27	–	1709-06-28
Kungl. Jönköpings regemente	1709-??-??	–	1715-12-13
Kungl. Jönköpings regemente	1716-??-??	–	1927-12-31
Avvecklingsorganisation	1928-01-01	–	1928-03-31

**Beteckningar**
№ 12	1816-03-26	–	1914-09-30
I 12	1914-10-01	–	1927-12-31

**Förläggningsorter**
Skillingaryd (F)	1788-08-08	–	1914-10-09
Jönköpings garnison (F)	1914-10-09	–	1928-03-31

Galleri

Minnesskylt på kanslihuset.
Kanslihuset vid kasernetablissement.
Exercishallen vid kasernetablissement.
Matsalsbyggnaden vid kasernetablissement.
Före detta officersbostäder vid kasernetablissement.
Sjukhuset vid regementet, ligger vid korsningen Sjukhusgatan och Regementsgatan.
Puman Måns, "Lejonet på Skillingaryd". Jönköpings regementets maskot.
Förråds- och utrustningsbod för Mo härads kompani ur Jönköpings regemente. Boden har ursprungligen stått vid Byarums kyrka och finns numera i Jönköpings stadspark. Den är tidigast från 1780-talet och är byggd i knuttimmer på ett underrede av snedställda stolpar.^[18]
Kanslihuset sedd i nordvästlig riktning från kaserngården.
Flygbild över regementet sedd i västlig ritning.
Flygbild i östlig riktning över kasernerna. Flyglarna i bakgrunden uppfördes efter att regementet avvecklades.
Bild över kanslihuset, vilken var platsen för huvudentrén till 1928 års hantverks- och industriutställning.
Uniform m/1765
Uniform m/1765
Regementets uniform m/1807
Regementets uniformer åren 1756-1888.

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Åren 1833–1893 var regementet underställt chefen för 2. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 2. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för II. arméfördelningen.
^ Förbandsmarschen antogs 1895, och övertogs från Första livgrenadjärregementet. Marschen användes av Smålandsbrigaden åren 1995–1998.^[1]
^ Fredrik Lovén blev sista chefen för regementet.

Noter

^ Sandberg (2007), s. 58
^ [a b c d e] Braunstein (2003), s. 55-56
^ [a b] Kjellander (2003), s. 272-273
^ [a b c] Holmberg (1993), s. 11
^ Björkenstam (1994), s. 10-11
^ [a b] Jönköpings regemente i Projekt Runeberg
^ von Konow (1987), s. 19
^ Björkenstam (1994), s. 10-11
^ von Konow (1987), s. 18
^ Försvarsbeslutet 1925 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1925 (1926)
^ Försvarsbeslutet 1925 i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
^ Björkenstam (1994), s. 12-13
^ Berg (2004), s. 231
^ ”Historien om sjukhuset som inte fick kallas Ryhov”. jnytt.se. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170831174352/https://www.jnytt.se/article/historien-om-sjukhuset-som-inte-fick-kallas-ryhov/. Läst 20 januari 2017.
^ ”Ryhovs historia slingan”. rjl.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202004421/http://www.rjl.se/globalassets/rjl/om-regionen/verksamheter/sjukhus/lanssjukhuset-ryhov/ryhovs_historia_slingan.pdf. Läst 20 januari 2017.
^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170202021832/http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 22 januari 2017.
^ ”Förbandstidning för Göta ingenjörregemente, nr 99, 2015”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/tidningar-ej-ff/gotaingenjoren-nr-99.pdf. Läst 20 januari 2017.
^ Informationsskylt i Jönköpings stadspark

Tryckta källor

Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928
Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356
Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0
Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. https://runeberg.org/rikskal/1908/
Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0
Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. https://runeberg.org/rikskal/1908/

Webbkällor

Högman, Hans. ”Jönköpings regemente”. http://www.hhogman.se/regementen_infanteriet-1.htm#Jonkopings-regemente_I12. Läst 19 januari 2017.

Vidare läsning

Bennedich, Carl (1923). Kungl. Jönköpings regemente 1623-1923: en minnesskrift. Stockholm: Norstedt. Libris 8220645
Kungl Jönköpings regemente och Skillingaryd. Eksjö: Kamratfören. 1989. Libris 852655
Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 270-279. Libris 1549756. https://runeberg.org/mjantreg/

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Jönköpings regemente.
Bilder & media

v • r Svenska infanteriregementen (från 1816 till nutid)

Nuvarande	Livgardet (LG) · Dalregementet (I 13) · Västernorrlands regemente (I 21) · Jämtlands fältjägarkår (JFK)

Tidigare	Svea livgarde (I 1) · Göta livgarde (I 2) · Värmlands regemente (I 2) · Livregementets grenadjärer (I 3) · Första livgrenadjärregementet (I 4) · Livgrenadjärregementet (I 4) · Andra livgrenadjärregementet (I 5) · Jämtlands fältjägarregemente (I 5) · Västgöta regemente (I 6) · Norra skånska infanteriregementet (I 6) · Smålands grenadjärkår (I 7) · Karlskrona grenadjärregemente (I 7) · Södra skånska infanteriregementet (I 7) · Upplands regemente (I 8) · Skaraborgs regemente (I 9) · Södermanlands regemente (I 10) · Kronobergs regemente (I 11) · Jönköpings regemente (I 12) · Norra Smålands regemente (I 12) · Hälsinge regemente (I 14) · Älvsborgs regemente (I 15) · Västgöta-Dals regemente (I 16) · Hallands regemente (I 16) · Bohusläns regemente (I 17) · Västmanlands regemente (I 18) · Gotlands infanteriregemente (I 18) · Norrbottens regemente (I 19) · Kalmar regemente (I 20) · Västerbottens regemente (I 20) · Kalmar regemente (I 21) · Närkes regemente (I 21) · Värmlands regemente (I 22) · Lapplands jägarregemente (I 22) · Jämtlands fältjägarregemente (I 23) · Norra skånska infanteriregementet (I 24) · Södra skånska infanteriregementet (I 25) · Värmlands fältjägarkår (I 26) · Vaxholms grenadjärregemente (I 26) · Gotlands infanteriregemente (I 27) · Hallands bataljon (I 28) · Västernorrlands regemente (I 28) · Västernorrlands regemente (I 29) · Blekinge bataljon (I 30) ·

v • r

Försvarsmakten

Ledning

Högkvarteret	Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)

Försvarsgrensstaber	Arméstaben (AST) · Flygstaben (FS) · Marinstaben (MS)

Militärregioner	Militärregion Gotland (MR G) · Norra militärregionen (MR N) · Mellersta militärregionen (MR M) · Västra militärregionen (MR V) · Södra militärregionen (MR S)

Försvarsgrenar

Armén	Andra brigaden (2. Brig) · Tredje brigaden (3. Brig) · Livgardet (LG) · Dalregementet (I 13) · Norrbottens regemente (I 19) · Västernorrlands regemente (I 21) · Jämtlands fältjägarkår (JFK) · Livregementets husarer (K 3) · Norrlands dragonregemente (K 4) · Skaraborgs regemente (P 4) · Södra skånska regementet (P 7) · Gotlands regemente (P 18) · Bodens artilleriregemente (A 8) · Bergslagens artilleriregemente (A 9) · Luftvärnsregementet (Lv 6) · Göta ingenjörregemente (Ing 2) · Göta trängregemente (T 2) · Markstridsskolan (MSS)

Flygvapnet	Skaraborgs flygflottilj (F 7) · Upplands flygflottilj (F 16) · Blekinge flygflottilj (F 17) · Norrbottens flygflottilj (F 21) · Helikopterflottiljen (Hkpflj) · Luftstridsskolan (LSS)

Marinen	Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) · Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) · Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) · Stockholms amfibieregemente (Amf 1) · Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) · Marinbasen (MarinB) · Sjöstridsskolan (SSS)

Hemvärnet	Blekingegruppen (BLG) · Bohusdalgruppen (BDG) · Dalregementsgruppen (DRG) · Elfsborgsgruppen (EBG) · Fältjägargruppen (FJG) · Gotlandsgruppen (GLG) · Gävleborgsgruppen (GBG) · Hallandsgruppen (HAG) · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG) · Lapplandsjägargruppen (LJG) · Livgardesgruppen (LGG) · Livgrenadjärgruppen (LVG) · Norra Smålandsgruppen (NSG) · Norrbottensgruppen (NGB) · Skaraborgsgruppen (SKG) · Skånska gruppen (SSK) · Södermanlandsgruppen (SLG) · Södertörnsgruppen (UGS) · Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG) · Västerbottensgruppen (VBG) · Västernorrlandsgruppen (VNG) · Örebro- och Värmlandsgruppen (ÖVG)

Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)

Ledningsregementet (LedR) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC)

Stridskraft logistik (LOG)

Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

Försvarsmaktens specialförband

Specialförbandsledningen (SFL) · Särskilda operationsgruppen (SOG) · Sjötransportenheten (STE) · Särskilda transportflyggruppen (STG) · Särskilda helikoptergruppen (SHG) · Särskilda sambandsenheten (SSE) · Specialförbandens fallskärmsskola (SFS) · Sektionen för operativ teknik (SOT) · Särskilda logistikgruppen för logistiskt stöd (SLG) · Försvarsmaktens operativa reserv (OR 18)

EU:s stridsgrupper

Nordic Battlegroup (NBG 08) · Nordic Battlegroup (NBG 11) · 42 Battle Group · Nordic Battlegroup (NBG 15)

Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec) · Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) · Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS)

Försvarsmaktens gemensamma centra

Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM DNC) · Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) · Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum METOCC) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) · Försvarsmaktens veterancentrum (VetC)

Utbildning

Försvarsmaktens militärhögskolor	Militärhögskolan Halmstad (MHS H) · Militärhögskolan Karlberg (MHS K) ·

Försvarsmaktens stridsskolor	Artilleriets stridsskola (ArtSS) · Hemvärnets stridsskola (HvSS) · Luftstridsskolan (LSS) · Ledningsstridsskolan (LedSS) · Luftvärnets stridsskola (LvSS) · Markstridsskolan (MSS) · Sjöstridsskolan (SSS)

Försvarsmaktens övriga funktionsskolor	Amröjskolan (AmröjS) · Flygbefälsskolan (FBS) · Flygvapnets flygskola (FlygS) · Fältarbetsskolan (FarbS) · Försvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS) · Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) · Tolkskolan (TolkS)

Försvarsmaktens funktionsenheter	Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) · Försvarsmaktens militärpolisenhet (FM MPE) · Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) · Försvarsmusiken (FöMus)

Försvarsmaktsgemensamma förband

Försvarsmaktens logistik (FMLOG) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS)

Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar

Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)

v • r Rocksjön

Platser, gator och parker	Rocksjöns naturreservat · Rocksjöån · Knektaparken · John Bauers park · Kålgårdsparken · Odengatan

Byggnader och anläggningar	Rocksjöbadet · Villa Sjövik · Jönköpings gamla flygfält · Smålands artilleriregemente · Asecs · Jönköpings regemente · Ryhovs sjukhus · Ryhovs kungsgård · Länssjukhuset Ryhov · Simsholmskanalen · Liljeholmskanalen · Österbrunn · Rocksjöstadion

Navigationsboxar	Öster · Väster · Söder · Munksjön