Johan Laurentz

Johan Laurentz

Född	22 juni 1851^[1] Kristinehamn^[2], Sverige
Död	20 juli 1901^[1] (50 år) Djursholm^[2], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen^[3] kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Arkitekt^[1]
Redigera Wikidata

Lars Johan Laurentz, född 22 juni 1851 i Kristinehamn, död 20 juli 1901 i Djursholm, var en svensk arkitekt. Huvuddelen av Laurentz produktionen återfinns i Stockholm där han ritat ett femtiotal byggnader, varav många i påkostade lägen längs stadens paradgator.

Utbildning

Laurentz utbildade sig vid Tekniska elementarskolan i Örebro (1867–1868) och flyttade därefter till huvudstaden för studier vid Konstakademien. På 1870-talet praktiserade han i bröderna Kumliens arkitektkontor^[4], därefter följde fortsatta studier utomlands vid École nationale des arts décoratifs i Paris (1882–1884) och vid Wiens konstakademi (1884–1886).^[5] I slutet av 1880-talet bosatte han sig i Stockholm och öppnade eget arkitektkontor.

Stilval och produktion

Laurentz hann rita ett femtiotal byggnader i Stockholm, många mycket påkostade, under de 15 år han verkade i staden. Stilmässigt följde han tidens strömningar; under det tidiga 1880-talet dominerar putsarkitekturens klassiska former i vilka han skolats hos bröderna Kumlien. I 1880-talets slut byts putsen mot tegel genom de nordeuropeiska renässansinfluenser som blev rådande i stadsbyggandet. Genom att blanda mönstermurningar i tegel med putsornament skapades en dekorativ kontrastverkan. Mot 1890-talets slut dominerar de äkta materialen och flera av byggnaderna kläs helt i natursten. Den stadsbildmässiga effekten förstärks av de många hörnfastigheterna, exempelvis på paradgatan Strandvägen där Laurentz ritat fem hörnhus.^[4]

Entréer och trapphus var rikt dekorerade, och det var inte ovanligt att våningar i mer påkostade lägen försågs med målningsdekor i tak och väggfält. Arkitekten var även känd för sina goda planlösningar på svåra tomter.

Huvuddelen av Laurentz produktion består av bostadshus, men han har även ritat AB Separators huvudkontor vid Fleminggatan, bolagets sanatoriebyggnader vid Hamra, LM Ericssons fabrik, Tulegatan i Stockholm samt Hamngatspalatset vid Hamngatan (rivet 1966). Ritningarna för Svenska Lifs hus vid Norrmalmstorg och Trefaldighetskyrkan, Stockholm bär hans namn. Setterwallska villan i Nacka är numera byggnadsminne.

Genom sin nära samverkan med grosshandlaren och byggherren Isaak Hirsch förmedlades flera projekt i trakterna kring Sundsvall, bland annat det Hirschska huset.^[4]

Johan Laurentz är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.^[6]

Bilder av verk (urval)

Förteckning över uppförda byggnader i Stockholm^[4]^[7]

Huvudartikel Fastighet	Gata	Bygglov
Barnhuset 8 & 9	Barnhusgatan 8 - 10	1889
Barnhuset 20	Barnhusgatan 16	1897
Blåklinten 8	Upplandsgatan 67	1899
Gnistan 2	Karlavägen 74	1887
Granen 14	Floragatan 21	1886
Guldfisken 4	Kommendörsgatan 16	1889
Guldfisken 5	Nybrogatan 59	1889
Humlegården 48	Linnégatan 6	1883
Hägerberget 52	Tegnérgatan 3	1889
Italien Större 16	Snickarbacken 2	1898
Jungfrun 4	Sibyllegatan 18	1889
Järnlodet 9	Nybrogatan 26	1898
Kasernen 11	Torstenssonsgatan 13	1890
Kasernen 14	Torstenssonsgatan 7	1894
Kasernen 7	Grev Magnigatan 18	1891
Klamparen 8	Fleminggatan 8	1899
Klippan 9	Strandvägen 9	1897
Krabaten 2	Strandvägen 15	1896
Laxöringen 8	Nybrogatan 40	1887
Linden 15	Östermalmsgatan 44	1892
Lindormen 1	Riddargatan 33	1896
Lärjungen 2 (t.s.m. Victor Bodin)	Torsgatan 10	1902 (riven)
Midgård 22	Dalagatan 70	1894
Polacken 13	Brunnsgatan 21A	1888
Pumpstocken 11	Biblioteksgatan 10	1895
Renen 18	Valhallavägen 112	1887
Repslagaren 13	Majorsgatan 5	1893
Rosen 15	Hälsingegatan 15	1889
Räven 2	Nybrogatan 76	1885
Sergeanten 1	Strandvägen 35	1890
Sergeanten 6	Strandvägen 41	1890
Sergeanten 7	Strandvägen 39	1890
Sergeanten 8	Strandvägen 37	1889
Sjöråen 19	Luntmakargatan 68 A	1898
Sjöråen 20	Kungstensgatan 29	1898
Skotten 9	Kungsgatan 51	1889
Skravelberget Mindre 7	Norrmalmstorg 4	1890
Skålen 20	Karlbergsvägen 70 A	1897
Skären 6	Norrmalmstorg 16	1898
Storken 4	Valhallavägen 130	1894
Taktäckaren 2	Tulegatan 15 –19	1890
Uggleborg 14	Vasagatan 12	1891 (rivet)
Vakteln 11	Lill-jans Plan 1	1895
Västergötland 19	Högbergsgatan 40	1889
Västergötland 20	Götgatan 40	1889
Ädelman Mindre 11	Strandvägen 17	1895
Älgen 13	Valhallavägen 104	1887

Vidare läsning

Gunmar, Barbro (2004). Johan Laurentz: en stockholmsarkitekt vid 1800-talets slut. Uppsala: Konstvetenskapliga inst., Univ. Libris 9681775

Referenser

Noter

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Laurentz, LARS JOHAN Gravrätten har utgått, läs online, läst: 21 mars 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Stockholms stadsmuseum - Johan Laurentz
^ KulturNav
^ ”Laurentz, Lars Johan”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/search?query=Lars+Johan+Laurentz&parishId=&cemeteryId=&graveNumber=&birthDate=&deathDate=&burialDate=. Läst 5 juli 2023.
^ Stockholms Stadsmuseum - Byggnadsinventering Arkiverad 3 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.