Rasprofilering

Rasprofilering, av engelska racial profiling, används som begrepp när ordningsmakt som polis och väktare kontrollerar, eller misstänker människor utifrån hudfärg eller andra etniskt betingade attribut.[1] Identifieringen av individer att granska kan även relateras till hur människor klär sig, exempelvis romer i kjolar, eller på fördomar om särskilda attribut, exempelvis unga invandrare. Rasprofilering är sällan en officiellt erkänd metodik hos ordningsmakten, utan är ofta en dold särbehandling av människor efter etnicitet eller klass.[2] Ett känt exempel där polisen beskylldes för rasprofilering var vid det så kallade REVA-projektet där syftet var att effektivisera avvisandet av personer som varaktigt vistades i Sverige utan tillstånd.[3]

Ett exempel på strukturell rasprofilering är de mer restriktiva immigrationslagar som infördes i USA efter 11 september 2001 (se islamofobi) då män över 16 år, från 25 länder i Mellanöstern var tvungna att fotograferas, lämna fingeravtryck, bli förhörda och låta få all sin ekonomiska information kopierad för att kunna få komma in i USA. De var även tvungna att anmäla sig till myndigheterna när de skulle lämna landet.[4]

I många länder, däribland Sverige, arbetar ordningsmakten medvetet för att förhindra användande av rasprofilering vid polisarbete.[5]

Se även

  • Strukturell diskriminering
  • Rasbiologi

Referenser

  1. ^ Sveriges Radio. ”Rasprofilering inom svenska polisen - Godmorgon världen”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/7517678. 
  2. ^ ”Rasprofilering hos svensk polis – myt eller verklighet?”. SVT Nyheter. 31 januari 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rasprofilering-hos-svensk-polis-myt-eller-verklighet. 
  3. ^ ”Politiker rasar mot kontroller av papperslösa”. SVT Nyheter. 20 februari 2013. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/politikerna-rasar-mot-kontroller-av-papperslosa. 
  4. ^ Murray, Nancy (2012). "Profiling in the Age of Total Information Awareness." Journal of Race and Class..
  5. ^ ”Polisen om rasprofilering: Måste bli bättre”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Ky3gBy.