Ysyk-Köl
- För provinsen, se Ysyk-Köl (provins).
Ysyk-Köl (kirgiziska: Ысык-Көл) är den största insjön i Kirgizistan och den näst största bergssjön i världen. Sjön är 180 kilometer lång, 60 kilometer bred och har en yta på 6 236 km². Den ligger 1 602 meter över havsnivån i norra Tianshan; det största djupet är 702 meter.
Ysyk-Köl betyder "het sjö", och den fryser aldrig på vintern trots att lufttemperaturen då kan sjunka ända ned till -40 °C. Det beror på att vattnet är något salthaltigt. Sjön är avloppslös och vattennivån varierar något över tiden.
Under medeltiden var Ysyk-Köl en handelspost på resan mellan Europa och Asien.[1] Man har funnit rester efter en gammal, översvämmad stad i Issyk-Kul i samband med arkeologiska utgrävningar.[2] Ett av världens första kända offer för pesten känd som digerdöden, Kutluk, dog på platsen under tidiga 1300-talet.[3]
Noter
- ^ SVT:Mänsklighetens historia. Del 5 av 12: Pesten[död länk] (tidpunkt: 12:30-13:00). Sett 5 juli 2013.
- ^ ANI (28 december 2007). ”Archaeologists discover remains of 2500-year-old advanced civilization in Russia”. Yahoo! News. Arkiverad från originalet den 1 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080101111204/http://in.news.yahoo.com/071228/139/6oy8j.html.
- ^ SVT:Mänsklighetens historia. Del 5 av 12: Pesten[död länk] (tidpunkt: 12:30-13:45). Sett 5 juli 2013.
