Bahasa Het

Het
𒌷𒉌𒅆𒇷code: hit is deprecated nešili
KawasanAnatolia
Eradibuktikan wujud abad ke-17 – ke-12 SM
Keluarga bahasa
Indo-Eropah
  • Anatolia
    • Het
Sistem penulisan
Tulisan pepaku Het
Kod bahasa
ISO 639-2hit
ISO 639-3Pelbagai:
hit – Hittite
oht – Bahasa Het Kuno
htx – Bahasa Het Pertengahan
nei – Bahasa Het Baru
Linguist List
hit Het
 oht Het Kuno
 htx Het Pertengahan
Glottologhitt1242

Bahasa Het (natively: 𒌷𒉌𒅆𒇷, rumi: nešilicode: hit is deprecated [1] / "bahasa Neša", atau nešumnili / "bahasa orang Neša"; Jawi: بهاس هيتcode: ms is deprecated ), juga dikenali sebagai bahasa Nesa (Neša/Nesya, Nessa; Jawi: بهاس نيساcode: ms is deprecated ), ialah suatu bahasa Indo-Eropah yang telah pupus. Ia dituturkan oleh orang Het, penduduk Anatolia Zaman Gangsa yang empayarnya berpusat di Hattusa, serta bahagian Masyrik utara dan Mesopotamia Hulu.[2] Bahasa itu yang kini sudah lama pupus, ditulis dengan tulisan pepaku dan digunakan dalam catatan-catatan dari abad ke-17[3] (teks Anitta) hingga abad ke-13 SM. Ia mempunyai beberapa kata pinjaman bahasa Het dan banyak nama individu daripada bahasa Assyria Kuno palin awal dari abad ke-20 SM, menjadikannya bukti bertulis tertua bahasa Indo-Eropah.

Menjelang Zaman Gangsa Lewat, bahasa Het mula digantikan dengan bahasa saudara terdekatnya, bahasa Luwi. Pada abad ke-13 SM, bahasa Luwi adalah bahasa yang paling banyak digunakan di ibu kota Empayar Het, Hattusa.[4] Selepas kejatuhan Kerajaan Baru Het semasa keruntuhan Zaman Gangsa Lewat, bahasa Luwi menjadi bahasa utama di negeri-negeri Syam-Het, di barat daya Anatolia dan utara Syria, pada permulaan Zaman Besi.

Fonologi

Sistem tulisan bahasa Het mengeja mengikut suku kata, menyukarkan penentuan fonologi bahasa Het. Ini diatasi dengan membandingkan perkataan-perkataan daripada bahasa yang berkaitan dengannya dan melihat bagaimana perkataan-perkataan bahasa Het dieja. Dengan itu, pakar menduga bahasa Het mempunyai fonem-fonem berikut:

Vokal

Vokal
Depan Pusat Belakang
Sempit i u
Tengah e (o)
Luas a
  • Vokal panjang ditandakan dengan aksen pada vokal pendek.
  • Vokal panjang jarang digunakan.

Konsonan

Consonant phonemes
Bibir Gusi Lelangit Velar Uvular
biasa bibir biasa bibir
Sengau lenis m n
fortis mː nː
Hentian lenis p t k
fortis pː tː kː ː
Geseran lenis s (ʃ) χ χʷ
fortis sː (ʃː) χː χʷː
Letusan t͡s
Likuida lenis r l
fortis rː lː
Geluncuran j w

Lihat juga

  • iconPortal Bahasa
  • iconPortal Asia

Rujukan

  1. ^ Hoffner & Melchert (2008), m/s 2.
  2. ^ Yakubovich 2020.
  3. ^ Van den Hout, T. (2021). A History of Hittite Literacy: Writing and Reading in Late Bronze-Age Anatolia (1650–1200 BC). Cambridge University Press. "Introduction": "...Wira buku ini ialah kecelikan huruf, penulisan dan pembacaan, di kerajaan Het di Anatolia purba, atau Turki zaman moden, dari kira-kira 1650 hingga 1200 SM, lebih kurang beberapa tahun ataupun satu atau dua dekad..."
  4. ^ Yakubovich (2010). m/s 307.

Sumber

Pengenalan dan gambaran ringkas

  • Bryce, Trevor R. (2002). Life and Society in the Hittite World. New York: Oxford University Press. ISBN 9780199241705.
  • Bryce, Trevor R. (2005) [1998]. The Kingdom of the Hittites (ed. 2nd revised). New York: Oxford University Press. ISBN 9780199279081.
  • Bryce, Trevor R. (2012). The World of The Neo-Hittite Kingdoms: A Political and Military History. New York: Oxford University Press. ISBN 9780191505027.
  • Fortson, Benjamin W. (2004). Indo-European Language and Culture : an Introduction. Malden: Blackwell. ISBN 1-4051-0316-7.
  • Glatz, Claudia (2020). The Making of Empire in Bronze Age Anatolia: Hittite Sovereign Practice, Resistance, and Negotiation. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 9781108491105.
  • Melchert, H. Craig (2012). "The Position of Anatolian" (PDF).

Kamus

  • Goetze, Albrecht (1954). "Review of: Johannes Friedrich, Hethitisches Wörterbuch (Heidelberg: Winter)", Language 30, pp. 401–5.
  • Kloekhorst, Alwin. Etymological Dictionary of the Hittite Inherited Lexicon. Leiden–Boston: Brill, 2008.
  • Puhvel, Jaan (1984–). Hittite Etymological Dictionary. 10 vols. Berlin: Mouton de Gruyter.
  • Sturtevant, Edgar H. (1931). "Hittite glossary: words of known or conjectured meaning, with Sumerian ideograms and Accadian words common in Hittite texts", Language 7, no. 2, pp. 3–82., Language Monograph No. 9.
  • The Chicago Hittite Dictionary

Tatabahasa

  • Hoffner, Harry A.; Melchert, H. Craig (2008). A Grammar of the Hittite Language. Winona: Eisenbrauns. ISBN 978-1-57506-119-1.
  • Hout, Theo van den (2011). The Elements of Hittite. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 9781139501781.
  • Hrozný, Bedřich (1917). Die Sprache der Hethiter: ihr Bau und ihre Zugehörigkeit zum indogermanischen Sprachstamm. Leipzig: Hinrichs.
  • Inglese, Guglielmo (2020). The Hittite Middle Voice: Synchrony, Diachrony, Typology. Leiden-Boston: Brill. ISBN 9789004432307.
  • Jasanoff, Jay H. (2003). Hittite and the Indo-European Verb. Oxford: Oxford University Press. ISBN 0-19-924905-9.
  • Luraghi, Silvia (1997). Hittite. Munich: Lincom Europa. ISBN 3-89586-076-X.
  • Melchert, H. Craig (1994). Anatolian Historical Phonology. Amsterdam: Rodopi. ISBN 90-5183-697-X.
  • Patri, Sylvain (2007). L'alignement syntaxique dans les langues indo-européennes d'Anatolie. Wiesbaden: Harrassowitz. ISBN 978-3-447-05612-0.
  • Rose, S. R. (2006). The Hittite -hi/-mi conjugations. Innsbruck: Institut für Sprachen und Literaturen der Universität Innsbruck. ISBN 3-85124-704-3.
  • Sturtevant, Edgar H. A. (1933, 1951). Comparative Grammar of the Hittite Language. Rev. ed. New Haven: Yale University Press, 1951. First edition: 1933.
  • Sturtevant, Edgar H. A. (1940). The Indo-Hittite laryngeals. Baltimore: Linguistic Society of America.
  • Watkins, Calvert (2004). "Hittite". The Cambridge Encyclopedia of the World's Ancient Languages: 551–575. ISBN 0-521-56256-2.
  • Yakubovich, Ilya (2010). Sociolinguistics of the Luwian Language. Leiden: Brill. ISBN 9789004177918.

Edisi teks

  • Goetze, Albrecht & Edgar H. Sturtevant (1938). The Hittite Ritual of Tunnawi. New Haven: American Oriental Society.
  • Sturtevant, Edgar H. A., & George Bechtel (1935). A Hittite Chrestomathy. Baltimore: Linguistic Society of America.
  • Knudtzon, J. A. (1902). Die Zwei Arzawa-Briefe: Die ältesten Urkunden in indogermanischer Sprache. Leipzig: Hinrichs.

Rencana

  • Archi, Alfonso (2010). "When Did the Hittites Begin to Write in Hittite?". Pax Hethitica: Studies on the Hittites and Their Neighbours in Honour of Itamar Singer. Wiesbaden: Harrassowitz Verlag. m/s. 37–46. ISBN 9783447061193.
  • Giusfredi, Federico; Pisaniello, Valerio; Matessi, Alvise (2023). Contacts of Languages and Peoples in the Hittite and Post-Hittite World: The Bronze Age and Hatti. Brill. ISBN 9789004548602.
  • Hrozný, Bedřich (1915). "Die Lösung des hethitischen Problems". Mitteilungen der Deutschen Orient-Gesellschaft. 56: 17–50.
  • Melchert, Craig (2020). "Luwian". A Companion to Ancient Near Eastern Languages. Hoboken: John Wiley & Sons. m/s. 239–256. ISBN 9781119193296.
  • Sturtevant, Edgar H. (1932). "The Development of the Stops in Hittite". Journal of the American Oriental Society. American Oriental Society. 52 (1): 1–12. doi:10.2307/593573. JSTOR 593573.
  • Sturtevant, Edgar H. (1940). "Evidence for voicing in Hittite g". Language. Linguistic Society of America. 16 (2): 81–87. doi:10.2307/408942. JSTOR 408942.
  • Wittmann, Henri (1969). "A note on the linguistic form of Hittite sheep". Revue hittite et asianique. 22: 117–118.
  • Wittmann, Henri (1973) [1964]. "Some Hittite etymologies". Die Sprache. 10, 19: 144–148, 39–43.
  • Wittmann, Henri (1969). "The development of K in Hittite". Glossa. 3: 22–26.
  • Wittmann, Henri (1969). "The Indo-European drift and the position of Hittite". International Journal of American Linguistics. 35 (3): 266–268. doi:10.1086/465065. S2CID 106405518.
  • Yakubovich, Ilya (2020). "Hittite". A Companion to Ancient Near Eastern Languages. Hoboken: John Wiley & Sons. m/s. 221–237. ISBN 9781119193296.

Pautan luar

  • Het Online oleh Winfred P. Lehmann dan Jonathan Slocum, pelajaran dalam talian percuma di Pusat Penyelidikan Linguistik di Universiti Texas di Austin
  • Portal Mainz (dalam bahasa Jerman; termasuk korpora teks teks Het dalam pelbagai genre dengan terjemahan Jerman)
  • Edisi Elektronik Kamus Chicago Het Diarkibkan 2011-06-05 di Wayback Machine – Universiti Chicago
  • ABZU – panduan kepada maklumat yang berkaitan dengan kajian Timur Dekat Purba di Web
  • Kamus Het
  • Leksikon asas Het di Pangkalan Data Leksikostatistik Global
  • Het dalam wiki Glossing Ancient Languages (cadangan untuk Interlinear Morphemic Glossing bagi teks Het)
  • glottothèque – Tatabahasa Indo-Eropah Purba dalam talian, koleksi dalam talian video pengenalan kepada bahasa Indo-Eropah Purba yang dihasilkan oleh Universiti Göttingen
  • l
  • b
  • s
Geografi
Moden
Kuno
Mohor silinder Mesopotamia Kuno
Sejarah
Pra- / Protosejarah
  • Acheulean
  • Mousterian
  • Trialetian
  • Zarzian
  • Natufian
  • Nemrikian
  • Khiamian
  • Pra-Poteri Neolithic A (PPNA)
  • Pra-Poteri Neolithic B (PPNB)
  • Hassuna/Samarra
  • Halaf
  • Ubaid
  • Uruk
  • Jemdet Nasr
  • Tamadun Kish
Sejarah
Bahasa
  • Akkadian
  • Amorit
  • Aramia
  • Eblait
  • Elamit
  • Gutia
  • Hittite
  • Hurria
  • Luwia
  • Parsi Tengah
  • Parsi Kuno
  • Parthia
  • Proto-Armenia
  • Sumeria
  • Urartia
Budaya / Masyarakat
  • Seni bina
  • Seni
  • Tulisan pepaku
  • Sastera Akkadia
  • Sastera Sumeria
  • Muzik
  • Agama
Arkeologi
  • Rampasan
  • Kemusnahan oleh ISIL
  • Tell
Portal
Kawalan kewibawaan: Perpustakaan negara Sunting ini di Wikidata
  • Perancis (data)
  • Jerman
  • Israel
  • Amerika Syarikat
  • Latvia
  • Jepun
  • Republik Czech